Emma

En av den bästa och sämsta dagen i mitt liv. 

Vet varken ut eller in.
Vet inte hur jag egentligen borde reagera, och agera.

Men det skiter jag fullständigt i.

Tror det var meningen att bli så här. Med allt.. Har inte direkt brytt mig om någonting på senaste. Tills nu.
De som verkligen betyder har jag insett står närmare än aldrig förut.

Jag är sårad. Ja. Men jag välldes ändå över av någon slags.. emotionell våg, som vände allt till något positivt.
Mådde förjävligt ett tag (och gör väl delvis fortfarande) men då var världen bara ett rent helvete.
Men jag har å andra sidan inte skrattat så ärligt och djupt som idag.

Vet inte om jag vill säga tack.. för det, för allt.

Tack och adjö.. ?
/e♥